| Sidenavigasjon: Hovedside / Institutter / Landskapsplanlegging |
[Sidekart] [Kontakt] 
|
| Tekststørrelse. |
Naturens mønster som stressmedisin - docentforelesning ved SLU
Mari Sundli Tveit/Caroline Hägerhäll /Kjersti Sørlie RimerPost doc Caroline Hägerhäll skal holde docentforelesning på SLU (Svenske landsbuksuniversitet) i Alnarp den 7. november (kl.10.10-11.10). Docentforelesningen heter "Naturens mönster som stressmedicin".
Caroline Hägerhäll
Foto: Kjersti Sørlie Rimer
Docentstatusen henger høyt i det svenske akademiske systemet. For å oppnå docentstatus må man vise at man har utviklet et eget forskningsområde gjennom forskningsmeritter tilsvarende minst en avhandling i tillegg til doktoravhandlingen.
I tillegg kreves det undervisningskompetanse. I det svenske systemet må man være docent for å kunne være opponent på doktorgradsdisputaser og hovedveileder for PhD-studenter.
Docentstatusen er også svært viktig for å få forskningsprosjektet. Docentkandidatens arbeid bedømmes av en sakkyndig kommité og dersom kommitéen godkjenner arbeidet vurderes kandidaten i en docentforelesning av en ny bedømmelseskommité.
Caroline Hägerhäll forteller kort hva temaet handler om.
Naturens mönster som stressmedicin?
Vad är det som är så speciellt med natur? I miljöpsykologiska studier, där man frågar försökspersoner vilka miljöer de föredrar, så vinner oftast bilder av naturen framför bilder av byggda miljöer. Att titta på natur har också visat sig kunna påverka människans fysiologi och kognition positivt, t.ex. genom att minska olika stressreaktioner och förbättra koncentrationsförmågan.
Carline Hägerhäll viser fraktaler mellom tommelfinger og pekefinger
Foto: Kjersti Sørlie Rimer
Grönt verkar, som ordspråket säger, vara skönt. Landskapsarkitekten måste dock i praktiken hantera frågor om hur miljön skall utformas på en nivå med mycket högre detaljeringsgrad. I den miljöpsykologiska forskningen är definitionerna av natur och byggd miljö oftast väldigt grovt tillyxade och vanligen ställs de två miljötyperna mot varandra. Få försök har gjorts för att förfina definitionerna eller undersöka om det kanske rent av finns någon mätbar egenskap i naturen som kan kopplas till de positiva psykologiska och fysiologiska effekterna människor upplever när de tittar på natur.
I den här docentföreläsningen diskuteras idén om en möjlig gemensam egenskap hos attraktiva miljöer. Det handlar om en kvalitet som inte främst är knuten till om innehållet är byggnader eller vegetation utan istället ligger i hur den visuella informationen är strukturerad.
Caroline Hägerhäll viser Mari Sundli Tveit eksempler på fraktaler i naturen
Foto: Kjersti Sørlie Rimer
I naturen härskar en speciell sorts geometri där visuella mönster upprepar sig i olika skalor. På detta sätt kombinerar naturen variationsrikedom med förutsägbarhet, vilket skulle kunna förklara ett centralt påstående inom gällande miljöpsykologisk teori, det att naturen är fascinerande samtidigt som det inte kräver någon ansträngning att ta till sig dess information. Att vistas i natur bidrar därför enligt teorin till att man kan återhämta sin förmåga till riktad koncentration. Egenskapen hos ett mönster att vara likt sig själv kan inte bara uppfattas av människan. Graden av denna egenskap kan också definieras och mätas genom att beräkna mönstrets fraktala dimension, D. Resultat från mina studier pekar på att inte alla fraktala mönster uppfattas lika. Istället verkar det som att just mönster med ett medelhögt värde på D skulle vara speciellt omtyckta och speciellt bra på att sänka fysiologisk stress.
Det faktum att geometri är ett verktyg som arkitekter och planerare är vana att arbeta med öppnar möjligheter för att kunskapen skulle kunna få direkt praktisk användning i utformningen av våra vardagsmiljöer, såväl när det gäller att skapa nya miljöer som att bevara gamla. En geometrisk strukturell egenskap har också fördelen att den kan tillämpas på såväl natur som på byggd miljö, och såväl ute som inne. Om mönster med just ett medelhögt D värde visar sig ha en positiv inverkan på stress och välbefinnande skulle t.ex. bilder av sådana mönster kunna användas som väggdekorationer på arbetsplatser och i vårdmiljöer.
Oppdatert: 10.01.09
Utskriftsvennlig versjon
Del med en venn:
Institutt for landskapsplanlegging